Fy fan för billig luder parfym
Tisdag 31/3
Jag var för trött att skriva igår, men åkte 3 km rullskidor.
Hade inte krafter för mer.
Jag är lite trött på dessa personalmöten vi har på jobbet.
Det finns vissa klökare som bara sitter och tuggar en massa skit som ingen förstår ändå.
Dessbättre så var en av dessa sjuk eller ledig idag.
Fick stå ut med den ena mun tuggan.'
Väl hemma så tog jag på mig utrustningen och begav mig ut .
Jag tog på mig en självlysande väst idag.
Bara för om jag skulle hamna på en bil väg.
Det spelar igentligen ingen roll var man åker så bör man ha en sådan på sig.
Jag ska nog börja med det tror jag.
Det är så tråkigt att de inte kan sätta fart med sopningen av gångvägarna.
Det ligger så mycket på vissa ställen.
Det gör mig förbannad och upprörd.
Ska väl bli kul och se om kommunen ska spara på det eller om det är bara jag som är för tidigt ute.
Jag har ju aldrig lagt märke till det förut.
Villket fall som helst så flöt det på rätt bra ändå.
När jag hade ca 2km kvar att åka så ligger jag och pressar stakning på en gångväg.
Jag vänder mig om och ser en madame på en cyckel en bit bakom.
Givetvis är det väldigt mycket grus just på den delen.
Det blir svårt för mig att bestämma vilken sida jag ska släppa förbi henne på .
Jag vill ju så mycket som möjligt utnyttja mittsträngen där det ligger minst grus.
Jag bestämmer höger sida när hon kommer inpå.
Det blåser motvind och är tungt.
Jag andas mycket o får en smärre astma allergi spyupplevelse när hon åker förbi.
Fy fan vad skatan måste ha sprutat en billig luder parfym på sig.
Det var så jävla vidrigt och äcklig luckt att jag blev tvungen att stanna.
Det värsta var att vinden låg på och doften av denna fruktade luder parfym hände kvar runt näspartiet.
Jag tog mig hem iallafall med 11km åkning bakom mig!
Jag var för trött att skriva igår, men åkte 3 km rullskidor.
Hade inte krafter för mer.
Jag är lite trött på dessa personalmöten vi har på jobbet.
Det finns vissa klökare som bara sitter och tuggar en massa skit som ingen förstår ändå.
Dessbättre så var en av dessa sjuk eller ledig idag.
Fick stå ut med den ena mun tuggan.'
Väl hemma så tog jag på mig utrustningen och begav mig ut .
Jag tog på mig en självlysande väst idag.
Bara för om jag skulle hamna på en bil väg.
Det spelar igentligen ingen roll var man åker så bör man ha en sådan på sig.
Jag ska nog börja med det tror jag.
Det är så tråkigt att de inte kan sätta fart med sopningen av gångvägarna.
Det ligger så mycket på vissa ställen.
Det gör mig förbannad och upprörd.
Ska väl bli kul och se om kommunen ska spara på det eller om det är bara jag som är för tidigt ute.
Jag har ju aldrig lagt märke till det förut.
Villket fall som helst så flöt det på rätt bra ändå.
När jag hade ca 2km kvar att åka så ligger jag och pressar stakning på en gångväg.
Jag vänder mig om och ser en madame på en cyckel en bit bakom.
Givetvis är det väldigt mycket grus just på den delen.
Det blir svårt för mig att bestämma vilken sida jag ska släppa förbi henne på .
Jag vill ju så mycket som möjligt utnyttja mittsträngen där det ligger minst grus.
Jag bestämmer höger sida när hon kommer inpå.
Det blåser motvind och är tungt.
Jag andas mycket o får en smärre astma allergi spyupplevelse när hon åker förbi.
Fy fan vad skatan måste ha sprutat en billig luder parfym på sig.
Det var så jävla vidrigt och äcklig luckt att jag blev tvungen att stanna.
Det värsta var att vinden låg på och doften av denna fruktade luder parfym hände kvar runt näspartiet.
Jag tog mig hem iallafall med 11km åkning bakom mig!
Blödande tår
Söndag 29/3
Vad gött det var när man vaknade idag och tittade på klockan 10.30!
Underbart när man inte längre har små barn som står och rycker i en och vill leka klockan 7 på morgonen.
Det var i och för sig länge sen man råkade ut för det.
Man har faktiskt rätt som människa att få njuta efter alla gånger man fick kliva upp.
Tur att hunden är morgontrött och kan ligga tills vi kliver upp.
Jag klev upp till slut och gick ut med han.
Ibland vore det skönt att ha varit mångmiljonär med en stab av betjänter som man lämnade över nästan allt till.
Tänk att få gå på toa o lägga en rejäl laddning till reningsverket, sen bli torkad, duschad och tvättad för att sen sätta sig vid en stor frukost buffe.
Nä nu får man göra allt själv och tur är väl det!
Jag skulle inte klara av att inte ha en massa folk som sprang runt mig hela tiden för att ge mig service.
Tårna på båda fötter som sitter brevid stortån.
Kommer inte ihåg tåramsan så jag säger tårn brevid stortårn.
Dom är längre än stortårn iallafall och det märker jag av nu när jag tränar rullskidor.
Jag har fått skavsår på båda.
Måste bero på att de är lite längre och tar mer stryk än de andra tårna.
Om man nu ska följa skors vinkel.
Har ingen annan förklaring.
På med lite plåster tejp och hoppades på att det skulle hjälpa på dagens träningsrunda.
Jag trodde inte det skulle bli någon runda idag men kände mig rätt pigg.
Jag fick skjuts ner till Bohusfästning av Monica, ca 9.5 km från hemmet.
Det känns bra att bli transporterad till något ställe för då är man tvingad att ta sig hem själv.
Jag ska lite senare i vår åka med Monica till hennes jobb i Mölndal ca 3.5 mil.
Därifrån skida hem.
Det kändes lite på skavsåren när jag skidade hemmåt.
Men jag fick låta bli att tänka på det för det finns faktiskt andra bekymmer i denna värld än två skavsår.
Jag höll ett behagligt tempo och försökte inte pressa mig för hårt.
Var mer fokuserad idag på tekniken.
Jag stötte på Monica när jag hade dryga km kvar när jag precis lämnade en gångväg.
Hon kom från mataffären.
Hon vevade ner rutan och frågade om jag skulle åka med men jag avböjde.
Hade jag tagit mig dit så inte ville jag åka med sista biten.
Väl hemma stannade jag klockan och såg att jag hade tagit mig hem på 43 minuter.
Funderar på en liten runda senare i em.
Jag tycker det är skit skoj att åka rullskidor nu när det börjar sitta i ryggraden!
När jag tog av mig pjäxorna såg jag på mina vita strumpor att det hade blött igenom.
Skitsamma!
Vad gött det var när man vaknade idag och tittade på klockan 10.30!
Underbart när man inte längre har små barn som står och rycker i en och vill leka klockan 7 på morgonen.
Det var i och för sig länge sen man råkade ut för det.
Man har faktiskt rätt som människa att få njuta efter alla gånger man fick kliva upp.
Tur att hunden är morgontrött och kan ligga tills vi kliver upp.
Jag klev upp till slut och gick ut med han.
Ibland vore det skönt att ha varit mångmiljonär med en stab av betjänter som man lämnade över nästan allt till.
Tänk att få gå på toa o lägga en rejäl laddning till reningsverket, sen bli torkad, duschad och tvättad för att sen sätta sig vid en stor frukost buffe.
Nä nu får man göra allt själv och tur är väl det!
Jag skulle inte klara av att inte ha en massa folk som sprang runt mig hela tiden för att ge mig service.
Tårna på båda fötter som sitter brevid stortån.
Kommer inte ihåg tåramsan så jag säger tårn brevid stortårn.
Dom är längre än stortårn iallafall och det märker jag av nu när jag tränar rullskidor.
Jag har fått skavsår på båda.
Måste bero på att de är lite längre och tar mer stryk än de andra tårna.
Om man nu ska följa skors vinkel.
Har ingen annan förklaring.
På med lite plåster tejp och hoppades på att det skulle hjälpa på dagens träningsrunda.
Jag trodde inte det skulle bli någon runda idag men kände mig rätt pigg.
Jag fick skjuts ner till Bohusfästning av Monica, ca 9.5 km från hemmet.
Det känns bra att bli transporterad till något ställe för då är man tvingad att ta sig hem själv.
Jag ska lite senare i vår åka med Monica till hennes jobb i Mölndal ca 3.5 mil.
Därifrån skida hem.
Det kändes lite på skavsåren när jag skidade hemmåt.
Men jag fick låta bli att tänka på det för det finns faktiskt andra bekymmer i denna värld än två skavsår.
Jag höll ett behagligt tempo och försökte inte pressa mig för hårt.
Var mer fokuserad idag på tekniken.
Jag stötte på Monica när jag hade dryga km kvar när jag precis lämnade en gångväg.
Hon kom från mataffären.
Hon vevade ner rutan och frågade om jag skulle åka med men jag avböjde.
Hade jag tagit mig dit så inte ville jag åka med sista biten.
Väl hemma stannade jag klockan och såg att jag hade tagit mig hem på 43 minuter.
Funderar på en liten runda senare i em.
Jag tycker det är skit skoj att åka rullskidor nu när det börjar sitta i ryggraden!
När jag tog av mig pjäxorna såg jag på mina vita strumpor att det hade blött igenom.
Skitsamma!
Trötta armar skapar problem i min träning
Lördag 28/3
Gud vad skönt det var att få ligga i sängen till 9:00 idag!
Klev upp och gick ut med hunden.
Kände mig lite mör i kroppen efter träningen igår.
Skulle nog ha svept i mig en massa sprit ändå.
Då hade fokuseringen legat på bakfylla istället.
Monica skulle träna spinning på gymet i Rollsbo, ett industriområde i Kungälv!
Jag bestämde mig för att åka med och skida hem.
När vi väl var där tog jag på mig skidorna o stakade först runt Rollsbo.
Kroppen var dock rätt pigg men inte armarna.
Kan ha att göra med stavgången igår kväll.
Jag låter väl inte musklerna vila tillräckligt länge.
Jag bergav mig hemåt och valde att försöka köra hårt.
Det straffade sig, inte att pulsen blev så hög ca 164 som topp.
Men armarna.
När jag kom hem, stod utanför huset och pustade som en brunstig tjur kom en granne fram till mig.
Han bara garvade när jag försökte berätta var jag hade åkt.
När jag sen började få bättre rytm i andningen gick samtalet bättre.
Jag känner mig väldigt trött i armarna,speciellt i mina triceps.
Det blir nog ingen stavgång idag för det kommer ju en ny skid dag i morgon.
Måste ha krafter då!
Dagens runda blev ca 12 km.
Nu är det bara att ladda batterierna tills ikväll när vårat kära fotbollslandslag ska spela en viktig VM kval match mot Portugal.
Tur man har tv 6!
Gud vad skönt det var att få ligga i sängen till 9:00 idag!
Klev upp och gick ut med hunden.
Kände mig lite mör i kroppen efter träningen igår.
Skulle nog ha svept i mig en massa sprit ändå.
Då hade fokuseringen legat på bakfylla istället.
Monica skulle träna spinning på gymet i Rollsbo, ett industriområde i Kungälv!
Jag bestämde mig för att åka med och skida hem.
När vi väl var där tog jag på mig skidorna o stakade först runt Rollsbo.
Kroppen var dock rätt pigg men inte armarna.
Kan ha att göra med stavgången igår kväll.
Jag låter väl inte musklerna vila tillräckligt länge.
Jag bergav mig hemåt och valde att försöka köra hårt.
Det straffade sig, inte att pulsen blev så hög ca 164 som topp.
Men armarna.
När jag kom hem, stod utanför huset och pustade som en brunstig tjur kom en granne fram till mig.
Han bara garvade när jag försökte berätta var jag hade åkt.
När jag sen började få bättre rytm i andningen gick samtalet bättre.
Jag känner mig väldigt trött i armarna,speciellt i mina triceps.
Det blir nog ingen stavgång idag för det kommer ju en ny skid dag i morgon.
Måste ha krafter då!
Dagens runda blev ca 12 km.
Nu är det bara att ladda batterierna tills ikväll när vårat kära fotbollslandslag ska spela en viktig VM kval match mot Portugal.
Tur man har tv 6!
Rullskidor i Nedförsbackar
Fredag 27/3
När jag vaknade i morse på jobbet och tittade ut trodde jag att drömde.
På marken ligger ett täcke med 2cm snö.
Fan ska nu mitt rullskidopass bli förstört idag tänkte jag.
Sån där riktigt blöt snö kände jag när jag väl skulle bege mig hemmåt.
Bilen blev riktigt skitig av all smutsig slask såg jag när jag kom hem.
Sånt här brukar jag bara råka ut för när jag har tvättat bilen.
Som tur var lurade jag väderkungen däruppe.
Jag skulle ha tvättat bilen för några dagar sen, men lät bli!
Sparade 160kr !
Fm fick bestå med ett möte med Greven Ola Sponton på Biltema och en lunch.
Nu fick jag köpt nya bromsbelägg till bilen som bör bytas.
På hemvägen kunde jag se att det hade tinat undan rätt bra.
När jag väl var hemma efter handling på Apoteket röda näsan ,Fiskebilen och matbutiken var det bara att byta om och ut med rullskidorna.
Det var nu fritt från snö på vägarna men blött.
Jag skulle ta en anorlunda runda idag som jag o min son Jonathan åkte på tidigare.
Jag startade med rakan o sen in mot Kungälv.
Vek av ner mot Nodreälv där jag först måste upp för en backe o sen ner.
Lite orolig kände jag mig när jag kom mot den brantaste delen på neförslutet.
Jag satte stavarna så långt fram jag kunde ner mot asfalten och bromsade på så sätt.
En gubbe kom gående på andra sidan av vägen.
Han komenterade att det såg farligt ut.
Han skattade lite och tyckte jag skulle släppa på.
Jo du gubbe lilla så roligt ska vi inte ha tänkte jag säga till han, men jag skrattade bara med.
Väl nere svängde jag av mot Ytterby hållet .
Jag kände mig otroligt pigg för jag hade direkt inte hållt av på takten .
Jag fortsatte att hålla ett högt tempo tills jag kom fram till en lång backe uppför.
Där stannade jag för första gången och passade på att dricka vatten.
Tittade på pulsmätaren som visade 156.
Jag satte iväg uppför .
Bestämde att jag ska köra hela backen innan jag får stanna.
Kände att det sög bra i kroppen och ville stanna flera gånger men lyckades ta mig upp .
Stannade till och tittade på pulsmätaren som visade 173.
Nu bar det utför igen.
Jag fick ta till min nya teknik igen med stavarna .
Det fanns vägbulor som jag absolut inte ville ha hög fart över.
Lyckade ta mig förbi dessa och nu kom sista delen som bara var att släppa på.
Jag har inte kört riktigt utför tidigare
Måste säga att det kändes lite läskigt .
Det kanske gick i 20- 27 km
Men tillrtäckligt för att göra illa sig om man ramlar.
Jag kör inte längre med armbågs eller knäskydd.
Jag vet inte varför jag inte använder dom.
Tror väl att inget ska hända mig.
Jag kollar mätaren och kan se att pulsen har redan gått ner till 110.
Fan vad snabbt jag börjar återhämta mig.
Det känns att träning ger resultat.
Jag stakar som en dåre hemåt och känner mig väldigt tillfreds.
Skulle kunnat åkt mer idag.
Nu kom em och räkorna åkte fram.
Korkade upp en flaska vin som smakade utsökt!
Jag funderade om jag skulle testa min teori om att dricka mängder alkohol.
Det blev några lättdruckna glas istället.
Jag och Monica gick på en timmes promenad med Lenny där jag använde stavarna och handledsvikterna.
Rätt mör i armarna blev jag.
Jag är väldigt nöjd med träningsdagen!
Ca 13km rullskidor och 1 timmes stavgång!
När jag vaknade i morse på jobbet och tittade ut trodde jag att drömde.
På marken ligger ett täcke med 2cm snö.
Fan ska nu mitt rullskidopass bli förstört idag tänkte jag.
Sån där riktigt blöt snö kände jag när jag väl skulle bege mig hemmåt.
Bilen blev riktigt skitig av all smutsig slask såg jag när jag kom hem.
Sånt här brukar jag bara råka ut för när jag har tvättat bilen.
Som tur var lurade jag väderkungen däruppe.
Jag skulle ha tvättat bilen för några dagar sen, men lät bli!
Sparade 160kr !
Fm fick bestå med ett möte med Greven Ola Sponton på Biltema och en lunch.
Nu fick jag köpt nya bromsbelägg till bilen som bör bytas.
På hemvägen kunde jag se att det hade tinat undan rätt bra.
När jag väl var hemma efter handling på Apoteket röda näsan ,Fiskebilen och matbutiken var det bara att byta om och ut med rullskidorna.
Det var nu fritt från snö på vägarna men blött.
Jag skulle ta en anorlunda runda idag som jag o min son Jonathan åkte på tidigare.
Jag startade med rakan o sen in mot Kungälv.
Vek av ner mot Nodreälv där jag först måste upp för en backe o sen ner.
Lite orolig kände jag mig när jag kom mot den brantaste delen på neförslutet.
Jag satte stavarna så långt fram jag kunde ner mot asfalten och bromsade på så sätt.
En gubbe kom gående på andra sidan av vägen.
Han komenterade att det såg farligt ut.
Han skattade lite och tyckte jag skulle släppa på.
Jo du gubbe lilla så roligt ska vi inte ha tänkte jag säga till han, men jag skrattade bara med.
Väl nere svängde jag av mot Ytterby hållet .
Jag kände mig otroligt pigg för jag hade direkt inte hållt av på takten .
Jag fortsatte att hålla ett högt tempo tills jag kom fram till en lång backe uppför.
Där stannade jag för första gången och passade på att dricka vatten.
Tittade på pulsmätaren som visade 156.
Jag satte iväg uppför .
Bestämde att jag ska köra hela backen innan jag får stanna.
Kände att det sög bra i kroppen och ville stanna flera gånger men lyckades ta mig upp .
Stannade till och tittade på pulsmätaren som visade 173.
Nu bar det utför igen.
Jag fick ta till min nya teknik igen med stavarna .
Det fanns vägbulor som jag absolut inte ville ha hög fart över.
Lyckade ta mig förbi dessa och nu kom sista delen som bara var att släppa på.
Jag har inte kört riktigt utför tidigare
Måste säga att det kändes lite läskigt .
Det kanske gick i 20- 27 km
Men tillrtäckligt för att göra illa sig om man ramlar.
Jag kör inte längre med armbågs eller knäskydd.
Jag vet inte varför jag inte använder dom.
Tror väl att inget ska hända mig.
Jag kollar mätaren och kan se att pulsen har redan gått ner till 110.
Fan vad snabbt jag börjar återhämta mig.
Det känns att träning ger resultat.
Jag stakar som en dåre hemåt och känner mig väldigt tillfreds.
Skulle kunnat åkt mer idag.
Nu kom em och räkorna åkte fram.
Korkade upp en flaska vin som smakade utsökt!
Jag funderade om jag skulle testa min teori om att dricka mängder alkohol.
Det blev några lättdruckna glas istället.
Jag och Monica gick på en timmes promenad med Lenny där jag använde stavarna och handledsvikterna.
Rätt mör i armarna blev jag.
Jag är väldigt nöjd med träningsdagen!
Ca 13km rullskidor och 1 timmes stavgång!
15 km rullskidor tur o retur för att hämta rökta grisöron till hunden!
ons 24/3
Jag får väl börja om gårdagen stavgång på ca 2.5 km.
Vill bara säga att jag hade vikter på handlederna ca 0.5 kg styck.
Det känns i armarna efter en sån runda.
Lite vikt blir mycket till slut.
Jag bestämmde mig idag för att ta en tur ner till Kungälv på skidorna.
Vackert solväder med kalla vindar.
Som vanligt ut på rakan och tänkte på den som hade gjort ett inlägg om hur jag bör träna.
Faktist goda råd tycker jag!
Etersom vasan består av mycket stakning så började jag bara att staka o staka.
Fan efter 500 meter blev jag tvungen att börja diagonala.
Det kändes i mina triceps rejält sen stavgången med vikterna igår.
Det var motvind också.
Jag kom till slut ner till Kungälv och bestämde att jag åker hem till svärföräldrarna.
När jag väl plingade på dörren var flåset högt med lätt blodsmak i munnen.
Jag hade direkt inte fis åkt.
När dörren öppnades ser jag att Britt "svärmor" ser lite chockad ut.
Ja jag kommer med stavar, skidor,hjälm på huvudet och ett flåsande.
Vem skulle inte se förskräckt ut då om man möttes så i en dörr .
Väl inne så ska de till att äta våfflor.
Det är visst våffeldagen idag.
Britt erbjuder mig att äta med dom, men jag avböjer snabbt.
Jag vet att om jag skulle äta så skulle de sitta i halsen och dingla på hemvägen.
När jag väl ska lämna för turen hem Frågar Britt om jag inte skulle kunna ta med grisöron till hunden.
Jag stoppar ner dom i ett fack på mitt vätskebälte.
Jan skojar som vanligt och menar att nu har jag mat på vägen.
Jag säger hejdå och begär mig hemmåt.
På vägen ser jag en liten hund som jag i farten frågar ägaren om det är en Coton de tuliar?
Javisst svarar hon glatt!
Jag stannar till och vi pratar om rasen och jag berättar att vi också har en sådan.
Den är inte så vanlig än i Svergie konstaterar vi.
Efter detta trevliga samtal stakar jag vidare och känner mig väldigt pigg i kroppen.
Jag kommer in till Ytterby där en äldre man frågar om jag tränar för vasan.
Jag stannar till och vi har ett trevligt samtal om skidor och vasan.
Han var mycket kunnig på detta område.
Han hade aldrig åkt vasan själv men hade en kompis som hade åkt 28 gånger.
Han berättade om en liten tillställning han hade varit på .
Samtalet hade lett in på vasan .
Det hade varit en man där som också kunde mycket om skidåkning.
Det var någon som frågade om han själv hade åkt men svarade att han hade aldrig åkt men hans son.
Samtalet hade forsatt och frågan blev hur det hade gått för honom.
Mannen svarde att hans son hade vunnit 4 gånger!
Det var Janne Ottosons pappa.
Efter samtalet som också var mycket trevligt så gav han mig lite tips och hoppades få se mig mer runt krokarna.
Jag åkte hem och kände mig väldigt nöjd efter denna träningsrunda.
Jag var senare ute på nätet och letade upp en skidklubb i Göteborgsområdet.
Jag fann IK Stern.
En stor skidklubb som har mest deltagare i vasan.
Jag ringde o pratade med en trevlig herre som berättade om klubben.
Nu är jag medlem där!!
När jag anmälde mig till vasan så uppgav jag Kungälvs Ok.
Jag får väl ändra det så småningom.
Han berättade att de har tre stationer efter spåret bara för Stern medlemmar.
De är tydligen den ända klubben som har så mycket .
Många som kommer till dessa stationer tror att det är för alla så många blir sura när de inte får något att dricka där.
Dom har slutat att serva andra som de tydligen gjorde förr.
Förtåligt!
Jag känner mig väldigt nöjd med dagens pass och ska väl stava ikväll med vikterna runt handen!
Jag får väl börja om gårdagen stavgång på ca 2.5 km.
Vill bara säga att jag hade vikter på handlederna ca 0.5 kg styck.
Det känns i armarna efter en sån runda.
Lite vikt blir mycket till slut.
Jag bestämmde mig idag för att ta en tur ner till Kungälv på skidorna.
Vackert solväder med kalla vindar.
Som vanligt ut på rakan och tänkte på den som hade gjort ett inlägg om hur jag bör träna.
Faktist goda råd tycker jag!
Etersom vasan består av mycket stakning så började jag bara att staka o staka.
Fan efter 500 meter blev jag tvungen att börja diagonala.
Det kändes i mina triceps rejält sen stavgången med vikterna igår.
Det var motvind också.
Jag kom till slut ner till Kungälv och bestämde att jag åker hem till svärföräldrarna.
När jag väl plingade på dörren var flåset högt med lätt blodsmak i munnen.
Jag hade direkt inte fis åkt.
När dörren öppnades ser jag att Britt "svärmor" ser lite chockad ut.
Ja jag kommer med stavar, skidor,hjälm på huvudet och ett flåsande.
Vem skulle inte se förskräckt ut då om man möttes så i en dörr .
Väl inne så ska de till att äta våfflor.
Det är visst våffeldagen idag.
Britt erbjuder mig att äta med dom, men jag avböjer snabbt.
Jag vet att om jag skulle äta så skulle de sitta i halsen och dingla på hemvägen.
När jag väl ska lämna för turen hem Frågar Britt om jag inte skulle kunna ta med grisöron till hunden.
Jag stoppar ner dom i ett fack på mitt vätskebälte.
Jan skojar som vanligt och menar att nu har jag mat på vägen.
Jag säger hejdå och begär mig hemmåt.
På vägen ser jag en liten hund som jag i farten frågar ägaren om det är en Coton de tuliar?
Javisst svarar hon glatt!
Jag stannar till och vi pratar om rasen och jag berättar att vi också har en sådan.
Den är inte så vanlig än i Svergie konstaterar vi.
Efter detta trevliga samtal stakar jag vidare och känner mig väldigt pigg i kroppen.
Jag kommer in till Ytterby där en äldre man frågar om jag tränar för vasan.
Jag stannar till och vi har ett trevligt samtal om skidor och vasan.
Han var mycket kunnig på detta område.
Han hade aldrig åkt vasan själv men hade en kompis som hade åkt 28 gånger.
Han berättade om en liten tillställning han hade varit på .
Samtalet hade lett in på vasan .
Det hade varit en man där som också kunde mycket om skidåkning.
Det var någon som frågade om han själv hade åkt men svarade att han hade aldrig åkt men hans son.
Samtalet hade forsatt och frågan blev hur det hade gått för honom.
Mannen svarde att hans son hade vunnit 4 gånger!
Det var Janne Ottosons pappa.
Efter samtalet som också var mycket trevligt så gav han mig lite tips och hoppades få se mig mer runt krokarna.
Jag åkte hem och kände mig väldigt nöjd efter denna träningsrunda.
Jag var senare ute på nätet och letade upp en skidklubb i Göteborgsområdet.
Jag fann IK Stern.
En stor skidklubb som har mest deltagare i vasan.
Jag ringde o pratade med en trevlig herre som berättade om klubben.
Nu är jag medlem där!!
När jag anmälde mig till vasan så uppgav jag Kungälvs Ok.
Jag får väl ändra det så småningom.
Han berättade att de har tre stationer efter spåret bara för Stern medlemmar.
De är tydligen den ända klubben som har så mycket .
Många som kommer till dessa stationer tror att det är för alla så många blir sura när de inte får något att dricka där.
Dom har slutat att serva andra som de tydligen gjorde förr.
Förtåligt!
Jag känner mig väldigt nöjd med dagens pass och ska väl stava ikväll med vikterna runt handen!
Jävla Nazister!!!!!!!!!!
Dagen var en ideal dag för att ge sig ut på ett träningspass med rullskidorna.
Som vanligt startade jag med raksträckan.
Förvånadsvärt vad lätt jag tyckte det gick!
När jag kommer till den röda grusgången och stakar fram så ser jag en stor lastbil stå på gången.
Jag funderar att svänga ut på stora vägen men ändrar mig.
Det finns så många galningar som kör som idioter på den vägen.
Även när inte jag kör bil där!
Nä jag stakade mig sakta fram mot lastbilen.
Han håller på att lasta massa lera från ett dike med sin kran.
Jag ser att jag kan glida förbi på ena sidan.
Jag hinner inte tänka mer först jag ser gubben vifta fram mig precis som det var en olycksplats.
Jag tackar honom vänligt med en stav i luften.
Jag kör idag mot Ytterby gamla kyrka.
Väl framme stannar jag till en kort stund för att titta på John Horns grav som för många år sen blev dödad av några NAZISTSVIN ENDAST 14 ÅR GAMMAL.
En av dessa rötägg var ute i samhället redan par år efter händelsen.
FYFAN säger jag bara.
Jag lämnade kyrkogården och stakade mot nya mål.
Vädret var fantastikt och jag kände mig oerhört pigg i kroppen som även storfräsarna brukar säga.
Jag hade ju min pulsmätare på mig som jag sneglade på hela tiden.
Vilken fantastisk träningshjälp en sådan mätare är.
Jag ska inte gå in så mycket på den nu.
Jag kom tillbaka mot Ytterby centrum.
Passerade ett område där de byggs nya lägenheter.
Jag tittar in mot området och ser två feta halv alkoliserade snickare.
De tittar på mig båda två som om de aldrig hade sett en på rullskidor förut.
Jag blängde tillbaka och kunde givetvis inte hälla käften.
-Grabbar det här ska ni prova hojtade jag.
De rörde inte en min utan fortsatte att stirra som två mähän.
Vilka underbara människor det fins på våran planet.
Tur är väl det att alla inte är lika.
Brukar inte dömma människor allt för ofta men i det här fallet så kan jag inte låta bli.
Jag forsatte min tur o kom till slut hem.
Ungefär 15km blev dagens tur utan att vara för trött i kroppen!!
Ska ut och stava med handkledsvikter ikväll för att få mer styrka i armarna.
Som vanligt startade jag med raksträckan.
Förvånadsvärt vad lätt jag tyckte det gick!
När jag kommer till den röda grusgången och stakar fram så ser jag en stor lastbil stå på gången.
Jag funderar att svänga ut på stora vägen men ändrar mig.
Det finns så många galningar som kör som idioter på den vägen.
Även när inte jag kör bil där!
Nä jag stakade mig sakta fram mot lastbilen.
Han håller på att lasta massa lera från ett dike med sin kran.
Jag ser att jag kan glida förbi på ena sidan.
Jag hinner inte tänka mer först jag ser gubben vifta fram mig precis som det var en olycksplats.
Jag tackar honom vänligt med en stav i luften.
Jag kör idag mot Ytterby gamla kyrka.
Väl framme stannar jag till en kort stund för att titta på John Horns grav som för många år sen blev dödad av några NAZISTSVIN ENDAST 14 ÅR GAMMAL.
En av dessa rötägg var ute i samhället redan par år efter händelsen.
FYFAN säger jag bara.
Jag lämnade kyrkogården och stakade mot nya mål.
Vädret var fantastikt och jag kände mig oerhört pigg i kroppen som även storfräsarna brukar säga.
Jag hade ju min pulsmätare på mig som jag sneglade på hela tiden.
Vilken fantastisk träningshjälp en sådan mätare är.
Jag ska inte gå in så mycket på den nu.
Jag kom tillbaka mot Ytterby centrum.
Passerade ett område där de byggs nya lägenheter.
Jag tittar in mot området och ser två feta halv alkoliserade snickare.
De tittar på mig båda två som om de aldrig hade sett en på rullskidor förut.
Jag blängde tillbaka och kunde givetvis inte hälla käften.
-Grabbar det här ska ni prova hojtade jag.
De rörde inte en min utan fortsatte att stirra som två mähän.
Vilka underbara människor det fins på våran planet.
Tur är väl det att alla inte är lika.
Brukar inte dömma människor allt för ofta men i det här fallet så kan jag inte låta bli.
Jag forsatte min tur o kom till slut hem.
Ungefär 15km blev dagens tur utan att vara för trött i kroppen!!
Ska ut och stava med handkledsvikter ikväll för att få mer styrka i armarna.
Utkast: Beurer PM80 vad är det?
När jag slutade jobbet i morse kände jag att det var otroligt skönt väder ute.
På väg hem kände jag mig trött o sliten o funderade på att stå över dagens träningspass.
Kanske skulle jag bara stava eller slappa i tv soffan.
Det skulle ju vara skidåkning hela dagen med bandy finalen som toppning!
Jag kom på att jag skulle hämta min pulsmätare på preem i Ytterby.
Jag fick ett sms om att den hade kommit igår.
Fan var häftigt! En pulsmätare
En beuer PM80!
Väl hemma möttes jag i dörren av den lilla glädje spridaren "Lenny"-
Är det någon som är bra att ta bort min trötthet så är det han.
Om inte Monica ligger i sängen och väntar förstås.
Men nu var det han som tog emot mig!
Jag kände mig redan piggare och det skulle faktist dröja ett par tre timmar innan skidorna skulle starta.
Svårt och förklara sig om man lägger sig ner i soffan så långt före.
Jag packade upp min PM80.
Det är en avancerad klocka med massor av finesser som lär ta en bra stund att lära sig.
Det är även ett band som man spänner runt bröstet som ska läsa av puls o gud vet vad..
Jag bytte om till träningskläderna med lite undantag att nu hade jag bara en t-shirt under jackan och inga longkalsonger.
Mössan fick vila på hatthyllan.
Jag satte mig ner o började fingra på klockan med hjälp av instruktionsboken.
Till saken den så hatar jag sådana böcker som först och främst är tjocka och svåra att förstå.
Denna klocka är ju en hel vetenskap.
Jag lyckades ställa in några saker och trodde jag hade fått igång pulsmätaren.
Jag gav mig ut på tur som man säger i skid världen med min PM80.
Glad i hågen stakar jag fram till min sköna raka som inte har någon motvind idag.
Så mycket lättare det gick!
Nu kunde man staka och rulla utan problem!
Jag valde att köra längre på gångvägen med röda asfalten.
Jag hamnade nere vid Ytterby busstation till slut.
Bara de kan sopa gångvägarna snart så kommer allt att bli lättare.
Jag stakar vidare och kommer till en backe som är kanske 500m.
Inte rätt upp men stiger hela tiden.
Väl uppe på backkrönet så är jag rejält trött och har en mycket hög puls.
Jag tittar på min PM80 och ser inget mer än vanlig klocka med datum.
Jag fibblar runt mina fingrar på knapparna utan att få fram något.
Det är bara att staka vidare inte fundera mer på det.
Jag kommer hem igen och tänkte sluta men efter en kort vila körde jag ett varv till.
Jag kände mig någolunda fräsch men inte min brända hand.
Det skaver på brännsåren när jag stakar.
jag tittar på handen o tycker det börja se ut som om ena såret håller på att gå sönder.
Jag bestämmer att inte åka mer.
Tippar på att det blev minst 10km åkning idag.
Kanske det blir lite stavgång ikväll.
Jag vill bara göra en reflektion på skidåkningen jag såg på tvn idag från Falun.
De pratade om MÖRDARBACKEN som åkarna åkte upp för.
Jag ska vara ärlig och säga att den backen skulle jag inte vilja åka i.
Min backe idag är ju löjlig jämfört med denna.
Vilken fysik dessa maskiner måste ha.
Med bara 40% av den så skulle man klara sig gott bland pöben i vasaloppet!
Nu ska jag sätta mig och läsa denna brukanvisning över min PM80!
Är det sån skillnad på asfalt och asfalt
Igår når jag skulle ta mitt träningspass på rullskidor så märkte jag att det blåste rejält.
Det flöt på de 300 första metrarna tills jag kom ut på den berycktade rakslingan som är 1200meter lång.
Där blåste det rejält motvind o då menar jag motvind.
Det kändes som jag stod still när jag stakade o försökte ta mig fram.
Jag tänkte bara vända o hitta en annan trevlig runda där det var mer lä.
Men jag kunde inte komma på någon så det var bara o kämpa på.
När jag hade slitit i vanliga fall denna behagliga raka var jag helt slut .
Fan det kommer att gå åt helvete om det är så här på vasan tänkte jag.
Måste vara tränad till elitnivå för att klara av det.
Nu hör ju saken till att jag är ju inte så tränad än att klara av vasan.
När jag väl kom in på en sidogångväg och fick vinden från sidan var det som en befrielse som nästan kan mätas med en orgasm.
Jag stakade framåt o funderade igen om jag skulle ta en annan väg, men insåg snart att jag är minsann ingen vekling som skyggar för vind.
Nä nä ska jag träna så är det bra med motstånd också.
När jag väl kom upp på den berycktade rakstäckan igen så såg jag två damer med barnvagnar en bit framför.
Jag stakade framåt.
Jag kan tillägga att om jag slutade staka så stannade jag av vinden.
Jag flåsade på och tog sakta in på dessa två.
Jag började tänka på att det bet hyffsat när jag satte ner stavarna i asfalten.
Det är fruktansvärt jobbet när det slinter o slinter i asfalten som det så ofta gör.
Speciellt när det är kraftig motvind.
När jag väl hade slitet hårt o var uppe i ryggen på damerna var jag helt slut, men det kunde man inte visa.
Jag försökte flåsa mindre när jag sakta gled förbi.
Nu gjorde det ont i kroppen.
Jag vände mig om efter ca 100 meter för att se hur långt bak de var.
En betryggande avstånd kunde jag konstatera.
Nu kom den stora flåsningen fram, blodsmak i munnen och puls som en atombomb.
Jag stannade till ett ögonblick, skallen snurrade.
I vanliga fall brukar jag inte vara så himla trött efter denna sträcka.
Jag var fullt medveten om att det var vinden.
Pustande fortsatte jag framåt o kom in på lite annan asfalt som var mer hålig om man kan kalla den så.
Jag märkte att jag fick mycket bättre grepp med stavarna o slant nästan ingenting på detta parti.
Det ända jag uppmärksammade var att det blir lite knöligt och stuttsande under rullskidorna.
En gratis dildo ungefär.
När jag väl var nere och kom in på sidogångvägen ser jag att det ligger en helt annan asfalt där som är lite rödare.
För det första vet jag sen tidigare att det rullar lättare där men att stavarna biter så bra hade jag inte tänkt på tidigare.
Jag fortsätter längre på denna gångväg än jag brukar för jag ska ta en annan väg hem.
Jag hade bestämt i mitt slitna sinne att jag inte orkade mer idag.
Det gjorde även ont i min hand som jag råkade skada på jobbet dagen före.
När jag väl vek av från gångvägen till en annan så såg jag att det var en annan asfalt där.
Mer hård o kompakt.
Stavarna fick däligt fäste och slant hela tiden.
Fruktansvärt jobbigt speciellt när det är lite uppför också.
Jag hade iallafall vinden i ryggen.
När jag väl hade slitet mig upp så gick det lättare.
Jag märkte att det rullade förvånadsvärt lätt på denna asfalt.
Problemet var bara att stavarna som sagt var bet dåligt.
När jag väl var hemma trött och sliten kunde jag konstatera att det här var det jobbigaste träningspasset hitills.
Men lite mer kunskap om vad för asfalt som är bäst att åka på när man ska träna rullskidor.
Jag kom fram att den lätt röda var ideall asfalten.
Trött och sliten och ca 7.5 km åkning satte jag mig framför datorn.
Det fick bli lite nätpoker som nerladdning!
På kvällspromenaden med Monica och Lenny stavade jag ca 1km.
Monica gick och retade mig lite grann med huppande!
Det flöt på de 300 första metrarna tills jag kom ut på den berycktade rakslingan som är 1200meter lång.
Där blåste det rejält motvind o då menar jag motvind.
Det kändes som jag stod still när jag stakade o försökte ta mig fram.
Jag tänkte bara vända o hitta en annan trevlig runda där det var mer lä.
Men jag kunde inte komma på någon så det var bara o kämpa på.
När jag hade slitit i vanliga fall denna behagliga raka var jag helt slut .
Fan det kommer att gå åt helvete om det är så här på vasan tänkte jag.
Måste vara tränad till elitnivå för att klara av det.
Nu hör ju saken till att jag är ju inte så tränad än att klara av vasan.
När jag väl kom in på en sidogångväg och fick vinden från sidan var det som en befrielse som nästan kan mätas med en orgasm.
Jag stakade framåt o funderade igen om jag skulle ta en annan väg, men insåg snart att jag är minsann ingen vekling som skyggar för vind.
Nä nä ska jag träna så är det bra med motstånd också.
När jag väl kom upp på den berycktade rakstäckan igen så såg jag två damer med barnvagnar en bit framför.
Jag stakade framåt.
Jag kan tillägga att om jag slutade staka så stannade jag av vinden.
Jag flåsade på och tog sakta in på dessa två.
Jag började tänka på att det bet hyffsat när jag satte ner stavarna i asfalten.
Det är fruktansvärt jobbet när det slinter o slinter i asfalten som det så ofta gör.
Speciellt när det är kraftig motvind.
När jag väl hade slitet hårt o var uppe i ryggen på damerna var jag helt slut, men det kunde man inte visa.
Jag försökte flåsa mindre när jag sakta gled förbi.
Nu gjorde det ont i kroppen.
Jag vände mig om efter ca 100 meter för att se hur långt bak de var.
En betryggande avstånd kunde jag konstatera.
Nu kom den stora flåsningen fram, blodsmak i munnen och puls som en atombomb.
Jag stannade till ett ögonblick, skallen snurrade.
I vanliga fall brukar jag inte vara så himla trött efter denna sträcka.
Jag var fullt medveten om att det var vinden.
Pustande fortsatte jag framåt o kom in på lite annan asfalt som var mer hålig om man kan kalla den så.
Jag märkte att jag fick mycket bättre grepp med stavarna o slant nästan ingenting på detta parti.
Det ända jag uppmärksammade var att det blir lite knöligt och stuttsande under rullskidorna.
En gratis dildo ungefär.
När jag väl var nere och kom in på sidogångvägen ser jag att det ligger en helt annan asfalt där som är lite rödare.
För det första vet jag sen tidigare att det rullar lättare där men att stavarna biter så bra hade jag inte tänkt på tidigare.
Jag fortsätter längre på denna gångväg än jag brukar för jag ska ta en annan väg hem.
Jag hade bestämt i mitt slitna sinne att jag inte orkade mer idag.
Det gjorde även ont i min hand som jag råkade skada på jobbet dagen före.
När jag väl vek av från gångvägen till en annan så såg jag att det var en annan asfalt där.
Mer hård o kompakt.
Stavarna fick däligt fäste och slant hela tiden.
Fruktansvärt jobbigt speciellt när det är lite uppför också.
Jag hade iallafall vinden i ryggen.
När jag väl hade slitet mig upp så gick det lättare.
Jag märkte att det rullade förvånadsvärt lätt på denna asfalt.
Problemet var bara att stavarna som sagt var bet dåligt.
När jag väl var hemma trött och sliten kunde jag konstatera att det här var det jobbigaste träningspasset hitills.
Men lite mer kunskap om vad för asfalt som är bäst att åka på när man ska träna rullskidor.
Jag kom fram att den lätt röda var ideall asfalten.
Trött och sliten och ca 7.5 km åkning satte jag mig framför datorn.
Det fick bli lite nätpoker som nerladdning!
På kvällspromenaden med Monica och Lenny stavade jag ca 1km.
Monica gick och retade mig lite grann med huppande!
Hupp hupp hupp hupp
Igår kväll fick jag för första gången prova mina gåstavar!
Jag och Monica tog med oss vår lilla golvmopp Lenny till ett motionspår.
Jag tyckte att det var ett bra område för en test med stavarna.
Monica undrade om inte stavarna var för långa efter att jag ställt in längden.
Jag förklarade att det ska väl vara lika som när man åker skidor.
Vi började gå på 2,5km slingan.
Tyckte att det kändes bra med stavarna om man analyserar efteråt.
Hade bara några problem.
Det ena var att jag hade fel kläder på mig.
Man kan inte ha t-shirt, långärmad tröja ,fleece och en tjock jacka på sig o tro att man inte blir varm när man stavar.
Men nu fattar jag det.
Andra problemet var att Monica gick o små hupp hupp huppade mig.
Jag fick väl igen av gammal ost.
Idag så åkte jag 11km rullskidor o var rejält trött i kroppen efteråt
Jag fick stanna o hämta andan flera gånger.
Värst var det när en pappa kom gående med en barnvagn bakom mig.
Jag åkte sakta framåt rejält trött.
när jag vänder mig om ser jag att han är väldigt nära mig.
Han nästan småjoggar med vagnen.
Det ser ut som att han måste om mig.
Men det går inte för sig.
Jag bara tar kraftiga stavtag o pinar iväg allt vad tyglarna håller.
Jag kör o kör stenhårt o vänder mig om efter några hundra meter.
Nöjd med ett stort trött leende kan jag pusta ut .
Han var långt efter.
Men det tog hårt på krafterna.
Jag fick nu inte verka för trött för han såg ju mig fortfarande.
Jag stakade vidare o kom in på en annan väg på min slinga.
Nu kunde jag staka släpande framåt i väldigt lugnt tempo.
som sagt var blev det till slut 11km och det är jag nöjd med!
TINGELING TINGELING
ska nog supa till innan vasaloppet!
Jag och Monica åkte till huvudstaden i fredags med tåg.
På resan köpte jag o Monica en varsin flaska vin på tåget.
Min tog slut ganska snart för jag måste leva upp till mitt ryckte "Hinkan" när jag får alkohol i min närhet!
Lade grunden till det i tidig ungdom!
Jag gillar inte vitt vin så mycket men blev tvungen att nalla på Monicas vita.
När vi väl var framme tog vi oss vidare till hotellet.
Kände mig givetvis torr i halsen.
Som tur var skulle vi ut o träffa några vänner på en pub ganska snart.
Väl på puben får jag givetvis beställa en stor stark god öl!
Den rinner ner lätt så jag fick anledning att beställa en till.
När jag tittar runt ser jag George Scott komma smygande med två av sina barn .
Fan vad liten han är tänker jag.
Trodde att han var större än så.
Jag skulle inte vilja möta honom i en ring i allafall
Han sätter sig bakom oss.
Nog om detta.
När vi väl var klara med våran korta men trevliga möte gick vi tillbaka mot hotellet.
Systembolaget på vägen blev givetvis en avstickare.
Köpte en massa gott di li gott gott.
På hotellet korkade jag snabbt upp en öl för vi skulle snart dra till en krogshow.
Det måste ju finnas en liten alkogrund innan man går ut.
Det är bara en gammal vana man har!
Väl på krogen betälldes den gamla säkra beprövade campari o juice in som fördrink.
En flaska gott röttvin till maten!
När vi hade ätit klart o showen var i full gång o kroppen kändes god så måste man ha en 6a gin o tonic för att få maten att sjunka.
Under kvällen drack jag sen 4 öl 2st 6a gin o tonic.
Nu kom lördagen o kroppen kändes sliten.
Vi var ute o drev på staden o någon öl slank ner.
Senare när vi var tillbaka på hotellet så blev det rödvin o 4 flskor öl.
Nu var det dags att dra mot Globen.
Då kunde jag inte låta bli att ta lite mer rödvin.
Fan är detta kanske alkolist tendenser jag uppvisar.
Ute på Globen köpcenter äter vi och givetvis en stor stark öl till maten.
Glädjande nog hade Monica fått en stor fast hon beställde en liten!
Jag fick givetvis hjälpa henne med det hon inte orkade dricka upp!
Väl tillbaka på hotellet efter en fantastisk kväll så klämde jag 2 öl innan jag somnade!
Nu var helgen över och vi begav oss från hotellet.
Tankarna for iväg till min tränig.
Hur fasiken ska jag nu orka komma igång med den efter denna helg.
Man kan väl kalla denna helg för träning också!
Jag fick ju jobba mycket med armarna!
Förresten komma jag tänka på att jag åkte i samma tunnelbana som Emma Sjöberg till centralen.
Ja det var igentligen ganska ointressant, men fick det sagt.
När jag kom hem med tåget 18:20 så tänkte jag att jag kanske skulle ut o åka lite rullskidor när jag kom hem.
Men fan vad trött o sliten jag kände mig.
En bra ursäkt att slippa "trött o sliten"
Idag måndag skulle jag inte komma undan.
Jag kände mig fortfarande väldig trött o sliten men fick på mig träningskläderna och gick ut.
Nu hade jag tankar på någon km med rullskidorna för mer skulle jag nog inte orka.
När jag väl börjar staka iväg känner jag hur förvånadsväl lätt det går.
Jag åkte minst 6km innan jag stannade för första gången o drack lite vatten.
Det slutade med att jag åkte 10 km innan jag jag var klar.
Jag kände att jag hade nog kunnat tagit en till 3km runda men ville inte det.
Vad blir då kontentan av detta.
Det måste bli att det går att supa en hel helg o bli starkare i kroppen.
För det var ju det jag blev.
Kanske ska jag ha det upplägget när jag ska åka vasan!
Ska prova detta en gång till vid något tillfälle!
På resan köpte jag o Monica en varsin flaska vin på tåget.
Min tog slut ganska snart för jag måste leva upp till mitt ryckte "Hinkan" när jag får alkohol i min närhet!
Lade grunden till det i tidig ungdom!
Jag gillar inte vitt vin så mycket men blev tvungen att nalla på Monicas vita.
När vi väl var framme tog vi oss vidare till hotellet.
Kände mig givetvis torr i halsen.
Som tur var skulle vi ut o träffa några vänner på en pub ganska snart.
Väl på puben får jag givetvis beställa en stor stark god öl!
Den rinner ner lätt så jag fick anledning att beställa en till.
När jag tittar runt ser jag George Scott komma smygande med två av sina barn .
Fan vad liten han är tänker jag.
Trodde att han var större än så.
Jag skulle inte vilja möta honom i en ring i allafall
Han sätter sig bakom oss.
Nog om detta.
När vi väl var klara med våran korta men trevliga möte gick vi tillbaka mot hotellet.
Systembolaget på vägen blev givetvis en avstickare.
Köpte en massa gott di li gott gott.
På hotellet korkade jag snabbt upp en öl för vi skulle snart dra till en krogshow.
Det måste ju finnas en liten alkogrund innan man går ut.
Det är bara en gammal vana man har!
Väl på krogen betälldes den gamla säkra beprövade campari o juice in som fördrink.
En flaska gott röttvin till maten!
När vi hade ätit klart o showen var i full gång o kroppen kändes god så måste man ha en 6a gin o tonic för att få maten att sjunka.
Under kvällen drack jag sen 4 öl 2st 6a gin o tonic.
Nu kom lördagen o kroppen kändes sliten.
Vi var ute o drev på staden o någon öl slank ner.
Senare när vi var tillbaka på hotellet så blev det rödvin o 4 flskor öl.
Nu var det dags att dra mot Globen.
Då kunde jag inte låta bli att ta lite mer rödvin.
Fan är detta kanske alkolist tendenser jag uppvisar.
Ute på Globen köpcenter äter vi och givetvis en stor stark öl till maten.
Glädjande nog hade Monica fått en stor fast hon beställde en liten!
Jag fick givetvis hjälpa henne med det hon inte orkade dricka upp!
Väl tillbaka på hotellet efter en fantastisk kväll så klämde jag 2 öl innan jag somnade!
Nu var helgen över och vi begav oss från hotellet.
Tankarna for iväg till min tränig.
Hur fasiken ska jag nu orka komma igång med den efter denna helg.
Man kan väl kalla denna helg för träning också!
Jag fick ju jobba mycket med armarna!
Förresten komma jag tänka på att jag åkte i samma tunnelbana som Emma Sjöberg till centralen.
Ja det var igentligen ganska ointressant, men fick det sagt.
När jag kom hem med tåget 18:20 så tänkte jag att jag kanske skulle ut o åka lite rullskidor när jag kom hem.
Men fan vad trött o sliten jag kände mig.
En bra ursäkt att slippa "trött o sliten"
Idag måndag skulle jag inte komma undan.
Jag kände mig fortfarande väldig trött o sliten men fick på mig träningskläderna och gick ut.
Nu hade jag tankar på någon km med rullskidorna för mer skulle jag nog inte orka.
När jag väl börjar staka iväg känner jag hur förvånadsväl lätt det går.
Jag åkte minst 6km innan jag stannade för första gången o drack lite vatten.
Det slutade med att jag åkte 10 km innan jag jag var klar.
Jag kände att jag hade nog kunnat tagit en till 3km runda men ville inte det.
Vad blir då kontentan av detta.
Det måste bli att det går att supa en hel helg o bli starkare i kroppen.
För det var ju det jag blev.
Kanske ska jag ha det upplägget när jag ska åka vasan!
Ska prova detta en gång till vid något tillfälle!
Trodde inte att jag skulle få åka vanliga skidor i år här i Kungälv!
Jag är ju helt fantastisk!
Tänk att på fm spela golf sen får jag åka rullskidor och toppa med vanliga skidor!
Allt detta här i Kungälv!
Det kom så mycket snö här på bara några timmar så jag började fundera på att jag skulle testa mina löparskidor.
Men var?
Att åka på gångvägarna var det inte tal om för det ligger för mycket grus som kan gå igenom.
Nä något bättre finns det.
Då slog det mig att på en Golfbana såklart kan man åka!
Jag tittade på termometen som visade 0 grader.
Tog fram en valla för den temperaturen och smetade på, drog ut vallan med klossen.
Jag har ju läst hur man ska göra så det är väl ingen match.
På med skidkläderna och ut till en närliggande golfbana där jag snabbt plockar ur skidor o stavar från bilen.
När jag nöjd med ett självgott leende stakar iväg känner jag bara hur bakhalt jag har när jag börjar diagonala.
Bryr mig inte utan börjar staka istället.
Det känns bra för det glider
Jag stannar till för helt plötsligt hugger det till under ena skidan.
Vad är nu detta för fenomen ?
Trodde först att skidorna gick genom snön så gräset sög.
Men icke.
Stod still en stund, skulle åka iväg men det nöp till.
Vek upp ena skidan och såg en lång, tjock vit snörand på vallningsytan.
Jag slog ner skidorna hårt i snön för det har jag ju sett på tvn hur storfräsarna gör för att få bort snöbildning på fästvallan.
Jag stakar framåt o slår med skidorna men det vill inte släppa.
Nu har jag ju fäste iallafall!
Det går uppför så det är inga problem.
Problem blir det när jag vänder o ska ner för det händer inte mycket med glidet.
Jag får helt enkelt vika upp skidorna o skrapa bort snön .
Nu glider det igen med bakhalt.
Jag håller på så flertal gånger tills jag ger upp.
Nu kommer jag till det här med VALLNINGEN.
Hur i hela friden ska man valla?
Var helt säker på att jag tog rätt valla för det har jag läst att man ska välja valla efter luft temperaturen.
Jag vet inte men är man nybörjare så är man!
Ett är säkert så tänker jag låta någon vallningsproffs få valla mina skidor till vasaloppet!
Hankade mig runt ca 1km och nöjd med att jag fick testa skidorna!
Tänk att på fm spela golf sen får jag åka rullskidor och toppa med vanliga skidor!
Allt detta här i Kungälv!
Det kom så mycket snö här på bara några timmar så jag började fundera på att jag skulle testa mina löparskidor.
Men var?
Att åka på gångvägarna var det inte tal om för det ligger för mycket grus som kan gå igenom.
Nä något bättre finns det.
Då slog det mig att på en Golfbana såklart kan man åka!
Jag tittade på termometen som visade 0 grader.
Tog fram en valla för den temperaturen och smetade på, drog ut vallan med klossen.
Jag har ju läst hur man ska göra så det är väl ingen match.
På med skidkläderna och ut till en närliggande golfbana där jag snabbt plockar ur skidor o stavar från bilen.
När jag nöjd med ett självgott leende stakar iväg känner jag bara hur bakhalt jag har när jag börjar diagonala.
Bryr mig inte utan börjar staka istället.
Det känns bra för det glider
Jag stannar till för helt plötsligt hugger det till under ena skidan.
Vad är nu detta för fenomen ?
Trodde först att skidorna gick genom snön så gräset sög.
Men icke.
Stod still en stund, skulle åka iväg men det nöp till.
Vek upp ena skidan och såg en lång, tjock vit snörand på vallningsytan.
Jag slog ner skidorna hårt i snön för det har jag ju sett på tvn hur storfräsarna gör för att få bort snöbildning på fästvallan.
Jag stakar framåt o slår med skidorna men det vill inte släppa.
Nu har jag ju fäste iallafall!
Det går uppför så det är inga problem.
Problem blir det när jag vänder o ska ner för det händer inte mycket med glidet.
Jag får helt enkelt vika upp skidorna o skrapa bort snön .
Nu glider det igen med bakhalt.
Jag håller på så flertal gånger tills jag ger upp.
Nu kommer jag till det här med VALLNINGEN.
Hur i hela friden ska man valla?
Var helt säker på att jag tog rätt valla för det har jag läst att man ska välja valla efter luft temperaturen.
Jag vet inte men är man nybörjare så är man!
Ett är säkert så tänker jag låta någon vallningsproffs få valla mina skidor till vasaloppet!
Hankade mig runt ca 1km och nöjd med att jag fick testa skidorna!
BESLUTSAMHET
Rullskidor när det snöar
Efter att ha jobbat tills i morse åkte jag hem och hämtade golfklubborna.
Nu var det dags att damma av dom.
Jag hade bestämt tid ute på golfbanan med min polare "brand Mats".
Ja jag kallar honom det eftersom han är brandman till sitt yrke.
Vädret var skapligt, lite vind o några plus grader.
Det kändes skönt att få svinga klubborna igen.
Har inte rört dom på en månad.
Vi spelade tio hål så var det bra sen.
På vägen hem ser jag att det börjar yra snö flingor.
Fan också tänker jag.
Jag ska ju träna rullskidor.
Jag får en lätt blyfylld gas fot.
Väl hemma skyndar jag att ta på mig pjäxorna och sticker ut i snö yran som tilltar hela tiden.
Jag stakar iväg och känner att det går väldigt lätt att staka sig framåt.
Kan denna korta träning ha gett resultat redan.
Jag hade ju faktiskt spelat golf innan.
Snön tilltar o piskar lätt i ansiktet.
Kommmer en bil som kör sakta förbi mig .
Jag tittar in i bilen o ser en till synlig sur gubbe blänga på mig.
Då slår mig tanken
Rullskidor när det snöar.
Han måste ha trott jag var sjuk i huvudet eller något annat av hans blick att dömma.
Jag börjar snabbt inse att detta kommer inte funka länge.
Snön hade börjat lägga sig sakta.
Det måste se ganska lustigt ut att se en rullskidor åkare när det snöar.
Jag inser att om jag ska ta mig hem utan och behöva ta av mig skidorna får jag korta av passet .
Jag åker sammanlagt ca 2,5 km.
Jag får väl gå ut o stava ikväll eller som det ser ut nu ute så kanske jag kan prova mina vanliga skidor!
Jag åker till Stockholm i morgon fredag för en skön helg med min sambo Monica.
Vi ska bl.a gå på finalen av Melodifestivalen i Globen på Lördag.
Det blir väl inte så mycket träning i helgen.
Med det får jag ta!
Ska jag nu också bli gåstavare?
Efter jag åkte från ett personalmöte började tankarna skena iväg igen.
Ska jag svänga in på sport affären i Kungälv?
Det blev så givetvis.
Väl inne i affären så går jag givetvis o börjar titta på längdskidor avdelningen.
Kan väl bara säga att innan jag såg vasaloppet har jag inte ens krökt en tanke till denna avdelning.
Oj vad mycket mer man vill ha i sitt skidförråd.
Jag tar mig till sans o går vidare längre in i butiken till gåstavarna.
Det finns ju en uppsjö av olika gåstavar.
Tänk att det finns en sån stor marknad på gång stavar.
Jag ser ett par som bara uppenbarar sig framför mig.
Gåstavar med en medföljande steg räknare som man fäster på staven!
Wow sådana ska jag bara ha!
Jag tar dom o går till kassan.
399 kr fattigare men väldigt glad.
Jag har ju en medföljande stegräknare med tänker jag.
På vägen hem inser jag att jag brukar ju göra narr av dessa stavare som jag kallar dom.
HUPP HUPP HUPP HUPP brukar jag sitta i bilen o skrika när jag ser en stavare på sin färd längs vägen.
Brukar små håna med ett litet garv som avslutning.
Nu du Roger, är det flera av samma typ som dig som sitter o gör narr över dessa tappra människor som oftas är gamla kärringar.
Jag får ta det eftersom jag har valt att åka vasaloppet o behöver få upp styrka o ev stav teknik.
Väl hemma kokar jag makaroner o korv.
Mätt o glad tar jag på mig kläder o skydd för min skidåkning.
När jag väl har fått på mig rullskidorna märker jag till min förvåning att jag har glömt armbågsskydden.
Ler för mig själv o tänker att det händer ju inget ändå.
Börjar staka mig sakta framåt o kommer 300 m o ska börja diagonala när plötsligt höger skidan sticker iväg.
Jag försöker att parera med vänster skidan o sen ligger jag bara där o har slagit i vänster armbåge i asfalten.
Bra Roger !
Vad duktig du är!
vänder mig om o tittar åt alla håll för att se om någon såg mig .
Tur ingen gångare eller bil kom.
Fan vad ont det gör, reser mig upp o känner smärtan komma.
Det blir en läxa till nästa gång !
Som tur var det ingen skada efter att ha kollat armbågen .
Men det gör ont en stund men släpper så småningom.
Nu kommer ett annat dilemma.
Efter någom km börjar jag känna makaronerna o korvarna i halsen.
Jag har ju i stort sett idrottat i hela mitt liv o vet ju att man inte ska träna tätt inpå en måltid.
Som tur är kan jag ju stanna när jag vill för jag tävlar bara mot mig själv.
Jag stannar några gånger under denna runda o sväljer ner maten igen med hjälp av lite vatten som jag har med mig.
Jag åker 6km skidor denna dag!
Kände att jag skulle kunna åka längre än så om det inte var för makaronerna.
Men jag är ju på uppbyggnads fasen o tränar i stort sett varje dag så andra bitar på kroppen ska också tränas.
Nu kommer vi till stavarna.
Åker till Fonten "motioncenter" här i Kungälv.
Tar fram mina nyinköpta stavar.
Ska börja skruva fast längden på dom varav att den ena staven låser inte fast.
Arg o förbannad slänger in stavarna i bilen o tar min hund Lenny o börjar springa.
Nu känner jag helt plötsligt vilken dålig kondition jag har.
Jag flåsar på o har en annan flåsare framför mig som har sämre flås än mig märker jag.
Jag springer förbi honom och försöker verka oberörd.
Turlig nog är Lenny dragvillig o hjälper till med den biten.
Efter en stund måste jag stanna för att återhämta mig .
Pajsan börjar närma sig och jag ser till min förtjusning att Lenny behöver bajja.
Nu var han ikapp och jag hade återhämtat mig.
Jag tog fart igen o dansade lätt förbi honom till min stora förtjusning!
Jag fick stanna till flera gånger o hämta andan men inte så länge att han kom i kapp mig igen!
Det blev 4km löpning med vilo pauser.
På vägen hem åkte jag in och fick en ny stav på sport affären
Denna dag blev det 6km skidor o 4km löpning
Ska jag svänga in på sport affären i Kungälv?
Det blev så givetvis.
Väl inne i affären så går jag givetvis o börjar titta på längdskidor avdelningen.
Kan väl bara säga att innan jag såg vasaloppet har jag inte ens krökt en tanke till denna avdelning.
Oj vad mycket mer man vill ha i sitt skidförråd.
Jag tar mig till sans o går vidare längre in i butiken till gåstavarna.
Det finns ju en uppsjö av olika gåstavar.
Tänk att det finns en sån stor marknad på gång stavar.
Jag ser ett par som bara uppenbarar sig framför mig.
Gåstavar med en medföljande steg räknare som man fäster på staven!
Wow sådana ska jag bara ha!
Jag tar dom o går till kassan.
399 kr fattigare men väldigt glad.
Jag har ju en medföljande stegräknare med tänker jag.
På vägen hem inser jag att jag brukar ju göra narr av dessa stavare som jag kallar dom.
HUPP HUPP HUPP HUPP brukar jag sitta i bilen o skrika när jag ser en stavare på sin färd längs vägen.
Brukar små håna med ett litet garv som avslutning.
Nu du Roger, är det flera av samma typ som dig som sitter o gör narr över dessa tappra människor som oftas är gamla kärringar.
Jag får ta det eftersom jag har valt att åka vasaloppet o behöver få upp styrka o ev stav teknik.
Väl hemma kokar jag makaroner o korv.
Mätt o glad tar jag på mig kläder o skydd för min skidåkning.
När jag väl har fått på mig rullskidorna märker jag till min förvåning att jag har glömt armbågsskydden.
Ler för mig själv o tänker att det händer ju inget ändå.
Börjar staka mig sakta framåt o kommer 300 m o ska börja diagonala när plötsligt höger skidan sticker iväg.
Jag försöker att parera med vänster skidan o sen ligger jag bara där o har slagit i vänster armbåge i asfalten.
Bra Roger !
Vad duktig du är!
vänder mig om o tittar åt alla håll för att se om någon såg mig .
Tur ingen gångare eller bil kom.
Fan vad ont det gör, reser mig upp o känner smärtan komma.
Det blir en läxa till nästa gång !
Som tur var det ingen skada efter att ha kollat armbågen .
Men det gör ont en stund men släpper så småningom.
Nu kommer ett annat dilemma.
Efter någom km börjar jag känna makaronerna o korvarna i halsen.
Jag har ju i stort sett idrottat i hela mitt liv o vet ju att man inte ska träna tätt inpå en måltid.
Som tur är kan jag ju stanna när jag vill för jag tävlar bara mot mig själv.
Jag stannar några gånger under denna runda o sväljer ner maten igen med hjälp av lite vatten som jag har med mig.
Jag åker 6km skidor denna dag!
Kände att jag skulle kunna åka längre än så om det inte var för makaronerna.
Men jag är ju på uppbyggnads fasen o tränar i stort sett varje dag så andra bitar på kroppen ska också tränas.
Nu kommer vi till stavarna.
Åker till Fonten "motioncenter" här i Kungälv.
Tar fram mina nyinköpta stavar.
Ska börja skruva fast längden på dom varav att den ena staven låser inte fast.
Arg o förbannad slänger in stavarna i bilen o tar min hund Lenny o börjar springa.
Nu känner jag helt plötsligt vilken dålig kondition jag har.
Jag flåsar på o har en annan flåsare framför mig som har sämre flås än mig märker jag.
Jag springer förbi honom och försöker verka oberörd.
Turlig nog är Lenny dragvillig o hjälper till med den biten.
Efter en stund måste jag stanna för att återhämta mig .
Pajsan börjar närma sig och jag ser till min förtjusning att Lenny behöver bajja.
Nu var han ikapp och jag hade återhämtat mig.
Jag tog fart igen o dansade lätt förbi honom till min stora förtjusning!
Jag fick stanna till flera gånger o hämta andan men inte så länge att han kom i kapp mig igen!
Det blev 4km löpning med vilo pauser.
På vägen hem åkte jag in och fick en ny stav på sport affären
Denna dag blev det 6km skidor o 4km löpning
Fan vad kroppen kommer få slita på vägen till vasaloppet.
Galen i sport som man är så var det självklart att slå på tvn när Vasaloppet senast begick!
Det har alltid varit en upplevlevelse att få se dessa fantastiska människor som tar sig mod att åka detta ärofyllda lopp!
Jag kan inte säga mer än att det är en prestation.
9 långa mil måste vara en otrolig känsla att få uppleva både fysiskt o mentalt!
Fantastiskt att få se en sådan prestation som Tynell utför hela loppet som gör honom till segrare 2009.
Bara att säga GRATTIS!
Det är ju alltid kul när de visa PÖBEN runt spåret
Jag är ju 46 år o har gjort något jag aldrig trodde jag skulle göra.
Kände hur det hettade till i ansiktet när de interjuvade en norrman vid Mångsbodarna.
Norrmannen påstod att det var andra gången han stod på längdskidor.
fan vad förbannad jag blev.
Jag tänkte att hur kan man ta sig till Mångsbodarna efter att ha stått på skidor för andra gången i sitt liv!
Kan han ta sig dit så ska jag fan i mej klara hela sträckan.
Upphetsad av tanken börjar tankarna skena i väg.
Dagen gick o en herre som hade gått i mål fångades in av tv reporten.
Han hade åkt vasaloppet 54 gånger o var väl närmare 80.
Nu Nu ska jag åka vasaloppet för jag hade fått nog.
Tar en fysikt allert man som var minst 30 år äldre än mig sig i mål ska jag göra det också!
Måndagen kom o jag var fortfarande bestämd på min uppgift.
Jag gick in på nätet o bokade en startplats till nästa lopp 2010.
Nöjd o självgod kunde jag se mig själv stå där i Mora under skylten " I fäderns spår för framtida segrar"
Jag log för mig själv!
Tisdagen kom med ett leende nu var det dags att invistera för framtiden.
Åkte till Stadium i Göteborg
Öppnar 10:00
Vem är först in i butiken!
Jo jag så klart!
Med ett självgott leende så går jag bort till skidavdelningen för att köpa mig utrustning!
Efter att ha sett mig runt ett tag inser jag att det är en hel vetenskap detta.
Jag får hjälp av en kunnig försäljare som till slut har fått mig att köpa löparskidor ,2 par pjäxor ,2par stavar ,rullskidor ,valla hjälm, armbågsskydd , knäskydd ,skidkläder och hanskar!
Nu hade jag det jag behövde!
Men även en lättare plånbok.
Glad o nöjd med ett själgott leende åker jag hem.
Väl hemma så packar jag upp allt och ser mig igen stående under skylten i Mora!
Jag tar på mig utrustningen för en premiär tur med rullskidorna.
Jag börjar staka på gångvägen utan för mitt hus.
Efter 75meter känner jag mjölksyran börjar komma i mina armar.
Jag börjar nu fatta vad jag har gett mig in på.
Jag Roger Lundstedt ska åka vasaloppet nästa år o får mjölksyra efter 75meter.
Det kommer en mamma med ett litet barn som frågar mamman vad jag gör!?
Jag stakar vidare utan att låtsas som jag hörde något.
Jag provar att börja diagonala.
Rättsom det är håller jag på att göra en frivolt men lyckas lösa det för det går ju inte fort.
Jag vänder mig om för att se om mamman såg mig .
Som tur var hon kocentrerad på barnet.
Jag inser att det här med rullskidor är inte lätt.
Jag lyckas i allafall åka ca2km.
Mina armar var så syra angripen när jag väl var hemma.
Nu fattar jag verkligen vilken oerhört prestation Staffan Larsson gjorde när han stakade hela vasaloppet för ett ont knä han hade ådragit sig.
Han vann ju hela vasan dessutom!
Tror jag men är inte helt säker på det.
Men jag är ju ingen Larsson knappast bland pöbens toppskick heller.
Nu fattar jag vad jag har gett mig in på.
Det kommer att krävas många många timmars slit för att få kunna stå under skylten i Mora!
Är jag beredd att satsa?
Ja Jag ska klara av Wasaloppet 2010!!
Så här har det sett ut
Tisdag 2km rullskidor
Torsdag 2km rullskidor
Fredag 2km rullskidor+ 5km promenad
Lördag 5km rullskidor
Söndag 10km power walk
Måndag 6km rullskidor ska promenera 6 km också
Jag börjar lära mig lite åk teknik nu så jag ska slippa använda mina armar hela tiden.
Jag åkte löparskidor när jag var yngre men inte så mycket som jag borde ha gjort för en sådan stor uppgift .
Men jag är i allafall inte främmande på det.
Sista gången var väl minst 25 år sen.
Jag låg o körde på ett elljusspår på Alnön utan för Sundsvall där jag växte upp!
Bra och stark kondition var jag i!
Ligger o kör där, vänder mig om och ser någon långt bak.
Tänker att den där ska inte komma om mig.
Efter en stund hör jag något flås i nacken ,svich så är det en liten tjej som bara blåser förbi o försvinner innan jag har hunnit fatta något.
Har faktist inte åkt längdskidor sen dess.
Ska till Sälen före påsk o då får jag känna på verkliheten igen.
Man är ju tävlingsmänniska o lär väl tävla mot någon i spåren.
Men kommer det någon fräsare som den tjejen viker jag ner mig som djuren gör i rang
Man tilhör ju bottenskicket av pöben när det gäller längdåkning.
Men det gör inget för jag har en tuff men härlig tränings resa framför mig som gör att jag kommer att klara det..
Det har alltid varit en upplevlevelse att få se dessa fantastiska människor som tar sig mod att åka detta ärofyllda lopp!
Jag kan inte säga mer än att det är en prestation.
9 långa mil måste vara en otrolig känsla att få uppleva både fysiskt o mentalt!
Fantastiskt att få se en sådan prestation som Tynell utför hela loppet som gör honom till segrare 2009.
Bara att säga GRATTIS!
Det är ju alltid kul när de visa PÖBEN runt spåret
Jag är ju 46 år o har gjort något jag aldrig trodde jag skulle göra.
Kände hur det hettade till i ansiktet när de interjuvade en norrman vid Mångsbodarna.
Norrmannen påstod att det var andra gången han stod på längdskidor.
fan vad förbannad jag blev.
Jag tänkte att hur kan man ta sig till Mångsbodarna efter att ha stått på skidor för andra gången i sitt liv!
Kan han ta sig dit så ska jag fan i mej klara hela sträckan.
Upphetsad av tanken börjar tankarna skena i väg.
Dagen gick o en herre som hade gått i mål fångades in av tv reporten.
Han hade åkt vasaloppet 54 gånger o var väl närmare 80.
Nu Nu ska jag åka vasaloppet för jag hade fått nog.
Tar en fysikt allert man som var minst 30 år äldre än mig sig i mål ska jag göra det också!
Måndagen kom o jag var fortfarande bestämd på min uppgift.
Jag gick in på nätet o bokade en startplats till nästa lopp 2010.
Nöjd o självgod kunde jag se mig själv stå där i Mora under skylten " I fäderns spår för framtida segrar"
Jag log för mig själv!
Tisdagen kom med ett leende nu var det dags att invistera för framtiden.
Åkte till Stadium i Göteborg
Öppnar 10:00
Vem är först in i butiken!
Jo jag så klart!
Med ett självgott leende så går jag bort till skidavdelningen för att köpa mig utrustning!
Efter att ha sett mig runt ett tag inser jag att det är en hel vetenskap detta.
Jag får hjälp av en kunnig försäljare som till slut har fått mig att köpa löparskidor ,2 par pjäxor ,2par stavar ,rullskidor ,valla hjälm, armbågsskydd , knäskydd ,skidkläder och hanskar!
Nu hade jag det jag behövde!
Men även en lättare plånbok.
Glad o nöjd med ett själgott leende åker jag hem.
Väl hemma så packar jag upp allt och ser mig igen stående under skylten i Mora!
Jag tar på mig utrustningen för en premiär tur med rullskidorna.
Jag börjar staka på gångvägen utan för mitt hus.
Efter 75meter känner jag mjölksyran börjar komma i mina armar.
Jag börjar nu fatta vad jag har gett mig in på.
Jag Roger Lundstedt ska åka vasaloppet nästa år o får mjölksyra efter 75meter.
Det kommer en mamma med ett litet barn som frågar mamman vad jag gör!?
Jag stakar vidare utan att låtsas som jag hörde något.
Jag provar att börja diagonala.
Rättsom det är håller jag på att göra en frivolt men lyckas lösa det för det går ju inte fort.
Jag vänder mig om för att se om mamman såg mig .
Som tur var hon kocentrerad på barnet.
Jag inser att det här med rullskidor är inte lätt.
Jag lyckas i allafall åka ca2km.
Mina armar var så syra angripen när jag väl var hemma.
Nu fattar jag verkligen vilken oerhört prestation Staffan Larsson gjorde när han stakade hela vasaloppet för ett ont knä han hade ådragit sig.
Han vann ju hela vasan dessutom!
Tror jag men är inte helt säker på det.
Men jag är ju ingen Larsson knappast bland pöbens toppskick heller.
Nu fattar jag vad jag har gett mig in på.
Det kommer att krävas många många timmars slit för att få kunna stå under skylten i Mora!
Är jag beredd att satsa?
Ja Jag ska klara av Wasaloppet 2010!!
Så här har det sett ut
Tisdag 2km rullskidor
Torsdag 2km rullskidor
Fredag 2km rullskidor+ 5km promenad
Lördag 5km rullskidor
Söndag 10km power walk
Måndag 6km rullskidor ska promenera 6 km också
Jag börjar lära mig lite åk teknik nu så jag ska slippa använda mina armar hela tiden.
Jag åkte löparskidor när jag var yngre men inte så mycket som jag borde ha gjort för en sådan stor uppgift .
Men jag är i allafall inte främmande på det.
Sista gången var väl minst 25 år sen.
Jag låg o körde på ett elljusspår på Alnön utan för Sundsvall där jag växte upp!
Bra och stark kondition var jag i!
Ligger o kör där, vänder mig om och ser någon långt bak.
Tänker att den där ska inte komma om mig.
Efter en stund hör jag något flås i nacken ,svich så är det en liten tjej som bara blåser förbi o försvinner innan jag har hunnit fatta något.
Har faktist inte åkt längdskidor sen dess.
Ska till Sälen före påsk o då får jag känna på verkliheten igen.
Man är ju tävlingsmänniska o lär väl tävla mot någon i spåren.
Men kommer det någon fräsare som den tjejen viker jag ner mig som djuren gör i rang
Man tilhör ju bottenskicket av pöben när det gäller längdåkning.
Men det gör inget för jag har en tuff men härlig tränings resa framför mig som gör att jag kommer att klara det..
