Fan vad kroppen kommer få slita på vägen till vasaloppet.

Galen i sport som man är så var det självklart att  slå på tvn när Vasaloppet senast begick!
Det har alltid varit en upplevlevelse att få se dessa fantastiska människor som tar sig mod att åka detta ärofyllda lopp!
Jag kan inte säga mer än att det är en prestation.
9 långa mil måste vara en otrolig känsla att få uppleva både fysiskt o mentalt!
Fantastiskt att få se en sådan prestation som Tynell utför hela loppet som gör honom till segrare 2009.
Bara att säga GRATTIS!
Det är ju alltid kul när de visa PÖBEN runt spåret
Jag är ju 46 år o har gjort något jag aldrig trodde jag skulle göra.
Kände hur det hettade till i ansiktet när de interjuvade en norrman vid Mångsbodarna.
Norrmannen påstod att det var andra gången han stod på längdskidor.
fan vad förbannad jag blev.
Jag tänkte att hur kan man ta sig till Mångsbodarna efter att ha stått på skidor för andra gången i sitt liv!
Kan han ta sig dit så ska jag fan i mej klara hela sträckan.
Upphetsad av tanken börjar tankarna skena i väg.

Dagen gick  o en herre som  hade gått i mål fångades in av tv reporten.
Han hade åkt vasaloppet  54 gånger o var väl närmare 80.
Nu  Nu ska jag åka vasaloppet för jag hade fått nog.
Tar en fysikt allert man som var minst 30 år äldre än mig  sig i mål ska jag göra det också!
Måndagen kom o jag var fortfarande bestämd på min uppgift.
Jag gick in på nätet o bokade en startplats till nästa lopp 2010.
Nöjd o självgod kunde jag se mig själv stå där i Mora under skylten " I fäderns spår för framtida segrar"
Jag log för mig själv!
Tisdagen kom med ett leende nu var det dags att invistera för framtiden.
Åkte till Stadium i Göteborg
Öppnar 10:00
Vem är först in i butiken!
Jo jag så klart!
Med ett självgott leende så går jag bort till skidavdelningen för att köpa mig utrustning!
Efter att ha sett mig runt ett tag inser jag att det är en hel vetenskap detta.
Jag får hjälp av en kunnig försäljare som till slut har fått mig att köpa löparskidor ,2 par pjäxor ,2par stavar ,rullskidor ,valla hjälm, armbågsskydd , knäskydd ,skidkläder och hanskar!
Nu hade jag det jag behövde!
Men även en lättare plånbok.
Glad o nöjd med ett själgott leende åker jag hem.
Väl hemma så packar jag upp allt och ser mig igen stående under skylten i Mora!
Jag tar på mig utrustningen för en premiär tur med rullskidorna.
Jag börjar staka på gångvägen utan för mitt hus.
Efter 75meter känner jag mjölksyran börjar komma i mina armar.
Jag börjar nu fatta vad jag har gett mig in på.
Jag Roger Lundstedt  ska åka vasaloppet nästa år o får mjölksyra efter 75meter.
Det kommer en mamma med ett litet barn som frågar mamman vad jag gör!?
Jag stakar vidare utan att låtsas som jag hörde något.
Jag provar att börja diagonala.
Rättsom det är håller jag på att göra en frivolt men lyckas lösa det för det går ju inte fort.
Jag vänder mig om för att se om mamman såg mig .
Som tur var hon kocentrerad på barnet.
Jag inser att det här med rullskidor är inte lätt.
Jag lyckas i allafall åka ca2km.
Mina armar var så syra angripen  när jag väl var hemma.
Nu fattar jag verkligen vilken oerhört prestation Staffan Larsson gjorde när han stakade hela vasaloppet för ett ont knä han hade ådragit sig.
Han vann ju hela vasan dessutom!
Tror jag men är inte helt säker på det.
Men jag är ju ingen Larsson knappast bland pöbens toppskick heller.
Nu fattar jag vad jag har gett mig in på.
Det kommer att krävas många många timmars slit för att få kunna stå under skylten i Mora!
Är jag beredd att satsa?
Ja Jag ska klara av Wasaloppet 2010!!
Så här har det sett ut
Tisdag 2km rullskidor
Torsdag 2km rullskidor
Fredag 2km rullskidor+ 5km promenad
Lördag 5km rullskidor
Söndag 10km power walk
Måndag 6km rullskidor ska promenera 6 km också
Jag börjar lära mig lite åk teknik nu så jag ska slippa använda mina armar hela tiden.
Jag åkte löparskidor när jag var yngre men inte så mycket som jag borde ha gjort för en sådan stor uppgift .
Men jag är i allafall inte främmande på det.
Sista gången var väl minst 25 år sen.
Jag låg o körde på ett elljusspår på Alnön utan för Sundsvall där jag växte upp!
Bra och stark kondition var jag i!
Ligger o kör där, vänder mig om och ser någon långt bak.
Tänker att den där ska inte komma om mig.
Efter en stund hör jag något flås i nacken ,svich så är det en liten tjej som bara blåser förbi o försvinner innan jag har hunnit fatta något.
Har faktist inte åkt längdskidor sen dess.
Ska till Sälen före påsk o då får jag känna på verkliheten igen.
Man är ju tävlingsmänniska o lär väl tävla mot någon i spåren.
Men kommer det någon fräsare som den tjejen viker jag ner mig som djuren gör i rang
Man tilhör ju bottenskicket av pöben när det gäller längdåkning.
Men det gör inget för jag har en tuff men härlig tränings resa framför mig som gör att jag kommer att klara det..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0